Whitney Houston 1963-2012

Gud vad jag avskyr när vi i de sociala medierna skriver R.I.P när någon “kändis” dör. Klådan och avsmaken som kryper över mig när jag ser detta är nästan för mycket att bära. Har i många debatter just påtalat detta faktum och många gånger fått smisk på handleden över detsamma. Jag vaknade i söndags med en BREAKING NEWS på min telefon. Oftast brukar det vara den sortens nyheter att tranorna landat säkert på Hornborgarsjön eller att Leif GW Persson offentligt hånat Camilla Läckberg. Kravlade mig upp och med knappt lyfta ögonlock såg jag texten “WHITNEY HOUSTON DÖD”. Med fumliga händer flyttade jag telefonen närmare för att verkligen ta in om jag sett rätt, att något verkligen var BREAKING NEWS, utan tranor och med ett realistiskt konstaterande så verkade det inte bättre. Whitney var borta.

Sorgen och känslorna blev för realistiskt. Herregud, vi kände ju inte varandra, Whitney och jag.  Människor dör varje dag och jag lyfter vanligtvis inte ens blicken. Malmö tunnas ut och Afrika har sett bättre stunder. Jag tar in, reflekterar och går vidare – men Whitney – aj, det känns. Hon har liksom alltid funnits där och hennes underbara röst och mediokra skådespelartalang har varit en vän på vägen. Faktumet som gör mig mest ont är att drogerna vann. Kärleken till att inte vara närvarande slog ut allt, att det fanns en dotter och annat av värde var för henne ett blankt papper. Whitneys stora kärlek var känslan att bli hög. Mina tårar grumlas av en värkande ilska, jag är själv mor. Min dotter sitter orubbligt på en piedestal och jag har lovat att försvara henne mot stora barn i andraklass och eventuellt andra som på något sätt vill henne illa.

Det går inte en dag utan att jag säger “I will always love you” till min familj.

Med ens vet jag var i från jag hört den frasen. Hur den spikat sig fast i min hjärna och hur vacker den faktiskt är. “I will always love you” är så genialt och naket, smakfullt och ärligt så att det med ens ger mig en smula hopp. Kanske var det inte ett blankt papper som dog i det där sjaskiga hotellrummet? Kanske var det inte en egoistisk, påtänd superstjärna? Kanske var det bara en mamma som tillslut blev för rädd för att en gång till ropa varg. Aldrig är vi så ensamma som när vi INTE vågar göra fel mer gånger än vi gör rätt.

Så allt är egentligen bara en tolkning av hur vi väljer och se verkligheten. Vi förlorade just en superstjärna medan Elvis Presley precis fick en ny bordsdam. Någons förlust är alltid någon annans vinst.

Men kom ihåg Elvis – love her tender – för det förtjänar hon.

Sjung om studentens lyckliga mat?

Med strålande solsken, ballerinaskor och glass kommer alltid studentsångerna på glatt släptåg varje vår. Och varje vår är det också många snart nyblivna studenter och föräldrar till dessa unga vuxna som har panik över mottagningen på denna fina dag. Släkten, grannar och vänner ska bjudas och alla ska äta, dricka… Läs mer

EN HELT VANLIG DAG I EN LANTBRUKARES STRÄVSAMMA LIV

  Helena (54 år) och Peter (57 år) driver ett lantbruk i närheten av Katrineholm sedan 29 år tillbaka, Sörgölet. De sköter ca 80 ha mark och ca 200 nötkreatur, mjölk- och köttdjur blandat. Detta innebär ett tungt och hårt liv men också en härlig frihet. Vi har för längesedan… Läs mer

Det är farligt att drick mjölk!

När jag växte upp på 80-talet så var middagen en ganska så stor händelse. Hela familjen var samlad och föräldrarna pratade om sin dag, skrattade till och lassade upp mer mat på barnens redan fulla tallrikar. Sen var det alltid finalen. Alla drack mjölk. Jag drack mjölk, mamma drack mjölk… Läs mer

Inte fan hjälpte det att kasta behån?

En sak som jag tycker är ganska så roligt är när man pratar med kvinnor som är i min mammas ålder, alltså född på 50-talet. Dessa töser var under 70-talet pigga och rosiga proggbrudar, eller om ni hellre vill kalla dem förortsfeminister så går det också bra. Ni vet väl vilka… Läs mer

Vårens förundran

Våren står för dörren och tecknen är tydliga. Flyttfåglarnas sång ljuder åter omkring. Uteserveringarna poppar upp som svampar om hösten och pollenprognosen blir plötsligt intressant. Tydliga vårtecken i min värld. En annan iakttagelse kan till viss del liknas med flyttfåglarna, och jag tror att du kommer känna igen dig. Skillnaden… Läs mer

Schools for the Future – Att läsa sig till en bättre framtid

Att en utvecklad läsförmåga bidrar till kritiskt tänkande, en ökad förmåga att analysera samhället och dess olika funktioner samt kunskapen att finna alternativa lösningar till våld i en tuff vardag är något som vi i Sverige mer eller mindre tar för given kunskap och många gånger inte reflekterar närmare över…. Läs mer

Sparris mättar som ett skämt

Sitter här och stirrar i min filmjölk och undrar vad som hände? Varför jag vaknar den här morgonen och känner mig sugen på rostbiff, biffstek eller hederliga prinskorvar doppade i kungs gelé. Min hunger är så stark att jag vaknar tidigare än klockan ringer, på en vardag. Vilket bör betraktas… Läs mer

Tvåsamhetståget

Vem har inte kastat sig handlöst förälskad in i en relation? Den underbara känslan att vara upp över öronen betuttad är det få saker som slår. Att känna att en annan person gör än till en bättre människa. Det är så enkelt att låta sig fyllas av det helt och… Läs mer

Vår, nytt ljus, nytt hopp, nystart!

Det som brukar rädda mig genom vintern när träden är kala, gräsmattan brun och jag själv alabastervit är min inomhusdjungel av grönt. I mina fönster trängs och bildas en slags pelargonridå mot omvärlden. Jag är dem evigt tacksamma och därför ska de få en nystart! Jag är en sån där… Läs mer

Vatten är liv

Det är viktigt att man dricker sin ”dos vatten” varje dag för att inte näring och syretillförsel till cellerna ska vara dålig. Vatten gör att vi bland annat får bättre koncentration, kan reglera värme, rena kroppen och skölja ut gifter. Man mår dåligt av att dricka för lite vatten, man… Läs mer